Va med tjejerna hemma hos Linda och fikade, så mysigt att äntligen träffa min danmarksbo <3

Åkte hem en snabbis och gav Jolin en flaska välling, sen skulle vi hämta William på jobbet och köpa med oss pizza hem och bara mysa.

Så blev det tyvärr inte.. 

Precis framme vid Williams jobb ska man svänga av vägen mot vänster, så jag ställde bilen snett mot vänster för att släppa förbi bakomvarande bilar, kollar åt höger- ingen bil. Då svänger jag, och det tog då kanske en sekund sen sa det bara pang! 

Blev inkörd snett framifrån av en bil som befunnit sig i en död vinkel för mig. Hon körde i 70. 

Jag fattade först ingenting, jag såg ju ingen bil komma?

Jag bara skakade.

Tjejerna skrek så det va skönt, dom lever. Sprang ut ur bilen, den andra tjejen som körde gick ur sin bil och grät, hennes kille skällde på mig. Jag gick runt till tjejerna, ringde William och sa "vi har krockat vid Liba, spring hit!!".

Han visste inte vad som hade hänt, om barnen levde eller nåt så han va nog där inom en minut helt förtvivlad. 

Barnen va lugna och vi fick stå där 30 min för att invänta polis, det blev kallt så Wille tog tjejerna bort till sitt jobb.

Jag fick plocka ur våra grejer och sen gå till wille, fortfarande helt chockad, skakig och ledsen. Kände smärta i höger höft när jag gick.

Ringde underbara Filippa som kom ända från Frölunda för att köra hem oss, hon har 2 barnstolar så det va det alternativet eller buss. Tack igen för hjälpen! <3 

Alicia somnade på vägen hem och Jolin så fort vi kom hem. När jag då suttit i soffan en stund så började jag känna smärta i nacke och rygg. 

Wille ringde 1177 för att fråga om råd, dom tyckte vi skulle ringa 112 för att fråga eftersom det va sån kraftig smäll. Ringde 112 som skickade hem en ambulans. 

Jag hade ont på 3 ställen i nacken när dom tryckte så det blev nackrage, sen ringde dom en extra ambulans som kom med "bår". Va helt fastspänd, ganska obekvämt. Men dom va supertrevliga och lugna. 

Kom in till Sahlgrenska där jag togs emot av värsta traumateamet. 

Sen direkt till skiktröntgen och sen vanlig röntgen. Fick därefter snabbt komma in på ett rum och sen kom läkaren och sa att röntgen ser bra ut så jag fick åka hem. Men att jag kommer ha ont ett tag och har med största sannorlikhet fått en whiplash. 

Svärfar kom och hämtade mig vid 00:30  så det gick ganska fort för en gångs skull.. Va så skönt att komma hem!

Dagen efter hade jag galet ont, Wille erbjöd sig att vara hemma men jag ville försöka. Tog tjejerna till vårdcentralen för en ordentlig koll (ambulanskillarna kollade på dom på kvällen och bedömde att dom kunde sova vidare)

Allt såg jättebra ut! Verkar inte tagit nån skada alls. Alicia är bara lite ledsen över att bilen är sönder :)

Jag är iallafall så tacksam över att vi alla tre lever. Det kunde gått så mycket värre! Har tänkt "tänk om" så många gånger. Änglavakt <3